Ludna ben och lugn i själen

av Anna Munkhammar

Wow så skönt. Jag sitter under vår balkong precis nu och det åskar och mullrar. Regnet strilar ned men det är sådär sommarvarmt ute. Man kan väl säga att jag live-bloggar?

Jag har Alvira på min kaffemugg 🖤

Johan har skrapat och grundmålat väggen så det är därför den är vit-fläckig. Å ena sidan kliar det i fingrarns att måla den svart men vi kommer behålla färgen som den är. Fasaden på huset är från 1800-talet så vi är väldigt mån om att ta hand om den och svart färg skyddar sämre.

Jag fick ju måla vårt förra hus svart så jag får vara glad över det 🖤

Nu sitter jag som sagt här och myser efter en promenad med Alvira. Jag trodde aldrig att hon skulle somna men så gjorde hon det precis innan vi kom hem.

Jag vaktar henne mot myggen men det har inte kommit en enda mygga. Ändå sitter jag kvar. Jag har ett sånt skönt lugn i kroppen idag. I månader har jag känt en sådan oro och rastlöshet men idag känner jag inget sånt och jag kan tala om att det är SÅ SKÖNT! Det ska jag njuta av!

Idag har jag också gjort något som förmodligen inte är märkvärdigt i mångas ögon men som är ett stort steg för mig. Alla har vi ju en egen resa eller hur? Jag har gått barbent trots att jag har slarvigt rakade ben. Väldigt befriande på något vis att bara släppa den där perfekt-hetsen. Kanske därför som jag fick ett sånt lugn i själen nu?

Du kanske tycker om

Lämna en Kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.