Dödsskjutning i Boden

av Anna Munkhammar

Igår morse svämmade facebook över av artiklar om dödsskjutningen utanför MAX i Boden. Jag tyckte det kändes väldigt obehagligt att skjutningen skedde bara 600m från oss.

Larmet kom till polisen halv 12 på kvällen så inte var det särskilt sent på natten heller. Det ska vara en man i 45-årsåldern som skjutit en yngre man i 20-årsåldern.

Bråket har börjat inne på MAX och sedan gick gärningsmannen ut på parkeringen och hämtade ett vapen från sin bil. Jag har läst på flera ställen att det var ett luftgevär men vad jag förstår hade man då inte hittat vapnet än.

Igår eftermiddag när jag handlade på Ica Kvantum såg jag att många tänt ljus mellan apoteket och Nordsjö idé och design mitt emot MAX. Jag ville inte ta kort på minnesplatsen eftersom det kändes respektlöst mot anhöriga.

Ryktet går snabbt i en liten stad som Boden och man vet ju inte vad som är sant eller ej. Men om det jag hört stämmer så vet jag vem gärningsmannen är. OM det stämmer så finns det en del drogproblematik.

Även om gärningen nödvändigtvis inte behöver vara relaterad till droger så känns det ju ändå som att det är något som spelar in. Jag hatar verkligen droger. Det förstör så mångss liv och handeln sätter dessutom så många i fara.

Jag tänker också på den lilla flickan som blev skjuten när hon gått ut med hunden och kom emellan en skottlossning i somras. Det får bara inte hända och ändå gör det ju det. 🖤

Jag har blivit mycket känsligare och mer lättberörd av sånt här sedan jag blev mamma. Plötsligt inser jag hur skört livet är och hur mycket jag måste skydda Alvira från. Och det värsta är att jag inte kommer att lyckas alla gånger.

Jag vet att vi passerar langare när vi går med barnvagnen på stan och undrar hur ofta man möter en påverkad förare när vi kör bil? Det var inte länge sedan jag och min mamma pratade om hur mycket mer otryggt det känns att röra sig ute i Boden nu mot för tidigare. Nu har tryggheten naggats ytterligare i kanten.

När jag var liten var vi ofta ett gäng ungar som lekte kurragömma ute på somrarna. Jag undrar hur det ska bli när Alvira växer upp.

Begränsar du hur du rör dig ute för att du inte känner dig trygg?

Jag går inte ut på promenad sent, tar ibland bilen istället för att gå, åker taxi även om det är gångavstånd efter krogen, håller nycklar i fickan osv (listan kan nog göras ännu längre).

You may also like

Lämna en Kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.