Ska strax iväg på ett evenemanget “Punken Lever” på Havremagasinet och det väcker en del minnen till liv.
Somliga gillade att påpeka att jag minsann inte alls var någon riktig punkare för att jag inte följde“stilen” till punkt och pricka… Som vanligt var det väl för att jag inte kunde låta bli att blanda in och experimentera med andra element. Genom japanska band och utländska chat-kompisar fick jag nys om lolita-stilen och då skulle det så klart knåpas ihop hemmagjorda lolita-kjolar sydda utav gamla gardiner…
Dessvärre hade jag ju bara ett par “riktiga” punk-byxor och sedan köpte jag rutiga tantbyxor, kjolar och klänningar på Myrorna för 20kr/st som jag sydde om efter bästa förmåga. Kan tala om att det INTE var trendigt med secondhand då utan snarare äckel- och skämselvarning… Men skulle man ha “riktiga”punkkläder var det tvunget att beställas från katalogen “Shock” och det var dyrt!
VOJ VOJ SÄGER JAG BARA, SÅ FÅNIGT ATT TÄNKA PÅ ALLT IDAG!? Tonåren är verkligen en liten bubbla!
Syns vi där? /Anna Munkhammar
Vad roligt att läsa! Just nu är det faktiskt iallafall accepterat att ha second hand. Inte poppis kanske, även fast jag och min klass (humanistiska a.k.a nördklassen) vill inbilla oss det någon gång per år kan man unna sig och köpa nytt på H&M typ, kanske carlings om man är duktig! annars är det myrorna hahah