augusti 2015

Hej jag måste bara få flasha med bilderna från den snygga Camaron jag körde på Boden Cruising i lördags. Det låter konstigt men det är världens bästa förfest att få köra runt i ett led av mullrande bilar.

Det här inlägget är ett samarbete med Duo Nöje och Tidningen Extra

Egentligen smygöppnade Lotus redan i Fredags med Movies 30+ men igår var det “riktiga” premiären. Jag var där och vimmelfotade åt både Duo Nöje och Tidningen Extra, svettigt! Skönt att det var rejält med drag så att många ville vara med på bild.

Kolla förresten vad snyggt det blivit efter renoveringen!!! Jätteläckert och häftigt med alla lampor och effekter. Svårt att föreställa sig att det skulle bli så bra när jag var där och fotade under arbetets gång.

Tillslut efter lite lockande och pockande kliver han fram och showen drar igång. Ken Ring sjunger och halsar från flaskan och efter ett tag går jag upp på At The Top…

Kanske blev det bättre sen eller så kan det hända att det bara jag som inte förstår mig på. Hur som helst gjorde inte det någonting för känner man för det kan en gå upp en våning till At The Top och ha trevligt där istället. -och det hade jag!

På Boden Cruising i helgen ska de inte bara dela ut ett pris till den finaste bilen utan ävenutse en person som är bäst tidsenligt klädd.

Skriver ett inlägg med alla regler nu på en gång så att ni får nys om tävlingen lite tidigare och sen senare i eftermiddag kommer ett inlägg med lite vintage-styling.

Vinnaren kommer att ropas ut i samband med prisutdelningen av bilutställningen och priset är en professionell fotografering av Åbergstorp Fotografi.

Nu tänker jag skriva om något som jag tycker är jätteviktigt och som jag varit arg över länge. Agnes Hedengård har publicerat en video på Facebook där hon berättar om att hon ofta anses vara för “stor” för att få modelljobb. Det kokar inom mig och nu vill jag dela med mig kort om mina erfarenheter från modebranschen (för er som inte vet det pluggade jag en tid modedesign på högskolan i Borås).

Videon är skyddad för minderåriga så man kan bli tvungen att logga in på youtube för att se den. Annars finns den även på Agnes facebooksida.

Tyvärr stämmer det som Agnes säger och det är så sjukt kasst. Minns när jag var provmodell på högskolan, alltså jag hade bara på mig kläder på några redovisningar för att visa upp dem för lärarna. Då var det “ganska” så mycket gnäll om att jag var för stor.

Jag var inte beredd på det, jag hade bara ställt upp för att de inte fått tag på någon riktig modell och gjorde så gott jag kunde. Ja jag fick betalt någon av gångerna och då kanske man inte ska gnälla men jag hade ingen erfarenhet av att vara modell och det blev rätt så chockartat för min del. Det är lätt att säga att en inte ska ta åt sig men tänk er själva att prova plagg efter plagg från designer efter designer och inget sitter som det är tänkt. Allt till ett suckande och stånkande från designers och lärare. Man är för tjock helt enkelt. Det är väldigt tufft att få det sagt till sig.

Hur kunde jag vara så dum att jag trodde att jag var nog smal nog för det här, fan vad pinsamt tänkte jag. Att vara den som de öppet pratar om att de inte vill ha sina favoritplagg på… Att få höra att “kanske de här passar, de är ju lite större…”. Usch jag ryser när jag tänker på det. Aldrig har jag skämts så mycket över min kropp och det tog länge att tvätta bort det ur mitt sinne. 

Det här var inte utomlands som många gärna vill påskina utan det är i Sverige och redan på modeskolorna frodas idealen. Många designers står inte bakom det här utan gör vad de kan för att ändra branschen men en hel del bryr sig faktiskt inte ett skit. Lite längre… lite smalare… och alltid under mantrat att det visar kläderna bäst och att vissa kvinnor faktiskt föds smala. Visst är det så att de finns de som har den kroppen men många modeller som är naturligt smala får ändå pressa sig själv till gränsen för att hålla måtten.

Jag har själv stått och försvarat det så. Och ja det är sant, jag tror det är svårt för gemene man att förstå hur mycket extra tid och resurser det skulle ta att börja göra olika storlekar och sedan leta modeller efter det istället för att gå efter en standard och veta att det passar de flesta. Men varför ska standarden krympa hela tiden?Och varför retuscherasslentrianmässigt varje modell smalare oavsett hur smal hon var innan? Jag har själv gjort tjejer smalare i Photoshop utan att veta varför eller utan att jag tyckt att det egentligen tillfört något. Jag har gjort det bara för att “alla andra” på skolan gjorde det och jag ville vara lika duktig som dem.

Media är för övrigt ett tveeggat svärd. Ibland tror de att de hjälper när det istället blir tvärt om… Vet en designer som hade modeller i vanligare storlek på sina catwalks men det enda journalister rapporterade om från visningarna blev då hur bra det var att modellerna var större… De skrev alltså ingenting om KLÄDERNA. Det är ju faktiskt plaggen som en modevisning handlar om och som ni kanske förstår blir det ohållbart för en designer om modellernas kroppar helt och hållet tar all fokus från det.

De som kanske inte har koll på branschen och hur vrickad den är klagade på Molly Sandennär hon visade upp sin kropp och att hon är stolt över den. “Men vad fånigt att hon som är så smal ska visa upp det, då kommer ju de som är större att må ännu sämre!” fick man höra både här och där.

Hej, ni missar väl inte att det är Kulturnatta i Boden imorgon? Jag hade überstora planer men förkylningen har gjort mig sängliggande i flera dagar så blev tvungen att tagga ned lite. Discolampor, födelsedagstårta mm har fått stryka på foten men jag är övertygad om att det kommer att bli awesome ändå!

Jag har lovat att dela ut paket till de 10 första besökarna så skynda er att hälsa på mig! Mitt tält kommer att finnas på gågatan och jag ska ta dit massor av konst, bilder och så kameran förstås. Jag börjar ca kl 16.00

Utmärkt har hjälpt mig att ta fram tre olika T-shirts med tryck. Jag tycker själv att de är döläckra och jag tror helt klart att de kommer att vara kult inom en snar framtid! B-)

Blir premiär för T-shirts på Kulturnatta med andra ord!

Jag har ju sedan länge haft snap-back kepsar med Boden By Night logon på men för att blidka era önskemål har nu B-brodyr fixat fram flexfit-kepsar också. Alltså YES de blev så snygga och ni har rätt Flexfit har verkligen den bästa passformen. Självklart är även de här broderade med en vit tråd som lyser i mörkret 😉

Jag har inte orkat fota någon bild på kepsarna än men det kommer. Got Natt!! /Anna Munkhammar

/ T-shirt – Boden By Night / Kjol – Vintage (sydd av min kollegas mamma / Solglasögon – Prestige /

Efter att vi journalister sett filmen fick vi prata med Monica Åslund, Carin Pollak, Kay Pollak och Frida Hallgren mfl. Jag har haft svårt att få ihop allt i ett enda inlägg så jag kommer att dela upp det på två. Först ett med allt jag fick reda på genom intervjuerna och sedan en recension av filmen i ett enskilt inlägg.

Det var aldrig meningen att det kulle bli någon uppföljare till “Så som i Himmelen” utan efter den började Kay att arbeta med en ny film i Tyskland och Carin hade ett annat projekt hemma i Sverige. När båda dessa filmer rann ut i sanden kom tanken på att göra uppföljaren. 
-Jag älskade att jobba med Frida och hennes karaktär Lena och många hade önskemål om att få veta hur det skulle gå för henne sen, säger Kay.

Han ville även utveckla den tidigare onda kraften som utgjordes av prästen. Utan att spoila allt för mycket kan jag väl säga att det är något som han verkligen lyckats med! Både Kay och Carin blev jätteglada när de frågade mig om vilken del av filmen jag gillade mest och jag svarade att det var just prästen.

Kay och Carin har jobbat ihop med filmen som ett par och förlåt men jag kunde inte låta bli att fråga ifall det varit en tillgång eller om det lett till smågnabb. 
–Nej det har varit positivt för istället för att ligga och grubbla i sängen själv på kvällarna har jag kunnat bolla tankarna med Carin, säger Kay. 
-Jag tycker också att det har varit bra att arbeta tillsammans och få stöd från varandra, konstaterar Carin. 
-Fast nu känns det skönt att filmen äntligen är klar, instämmer båda och skrattar gott.

Både Kay och Carin skulle gärna spela in mer film i Norrbotten. 
-Folket här har varit otroligt hjälpsamma, speciellt när vi berättat att det var en uppföljare till “Så som i Himmelen”. Det har blivit norrlänningarnas film för det finns inte särskilt många filmer som utspelar sig här, berättar Kay. 
Men givetvis är det alla fina vyer som lockar också! 
-Jag ar säkert kört 1000 mil och tittat ut genom bilens fönster för att hitta platser att spela in på och Norrbotten är underbart vackert, säger Kay.

Kyrkan byggdes upp inne i Hildursborgs sporthall och Kay tackade Bodens Kommun för att de haft möjlighet att nyttja sporthallen under en så pass lång tid.

-De var väldigt generösa och sa att vi fick välja mellan ishallen och Hildursborg!? Det hade förmodligen varit ytterst svårt eller rent utav omöjligt på andra håll i landet, berättar Kay. 
Just utlånandet av Hildursborg bidrog också starkt till att de valde just Boden som inspelningsplats.

-Kay ringde mig på midsommar och sa att jag måste fixa 100 personer till för att fylla kyrkan!? Det är nog mitt galnaste minne från inspelningen, utbrister Monica.

Hon har haft hand om körerna i bägge filmerna och är lite utav en “Lena” i sig själv, fylld av energi och med ett brinnande intresse för körsång. 
-Jag älskar att få de som inte tror att de kan sjunga att göra det ändå, då kan jag få guld ur deras strupar, berättar hon energiskt! 
Nog har hon lyckats alltid för det blir riktigt mäktigt när kören tar i från tårna (eller är det magen?)

Monica är minst sagt ödmjuk till sin roll i att popularisera körsång!
-Jag har inte märkt att det blivit ett uppsving för körer efter filmerna utan det har alltid funnits ett stort intresse för körsång tycker jag, säger Monica försynt.

Hur som helst var Frida supergullig som tog sig tid för mig ändå och hon försökte verkligen svara på de frågor vi hann med vilket jag är väldigt tacksam för!

-Det stämmer och så har det inte varit med andra roller som jag spelat men det beror förmodligen på att “Så som i Himmelen” blev så stor och Lena var en väldigt folkkär karaktär, säger Frida.

I del två kommer jag att berätta vad jag tyckte om filmen. Stay in tune! /Anna Munkhammar

Stillbilderna från filmen är pressbilder från SF Film, övriga bilder har jag tagit.

Jag kommer knappt ihåg det själv men så här såg jag ut innan jag drabbades av King-Kong-influensan…

/Jeansjacka – okänt (vintage) / T-shirt – okänt (gammal från någon markand) / Solglasögon – Ray-Ban / Väska – Louche / Skor- Aldo /

Nu har jag mailat in min text om filmen “Så och på Jorden” där jag bland annat intervjuat Frida Hallgren.